Några av de vanligaste funderingarna om samtalsbehandling, KBT och psykoterapi:
Psykologisk behandling är enligt Socialstyrelsens rekommendationer förstahandsvalet framför medicinering vid lindriga till måttliga besvär av psykisk ohälsa.
Självklart kan man även gå i psykoterapi för att förebygga psykisk ohälsa. Det kan då handla om stresshantering, personlig utveckling eller att bara få bolla sina tankar i vägledande samtal.
Svaret på om man kan prata med en psykolog gratis, är att det beror på vem du går till och hur gammal du är. Hit kan du vända dig:
Barn under 18 år får gratis terapi på vårdcentraler eller "första linjen", samt BUP; barn- och ungdomspsykiatrin.
Unga erbjuds gratis samtal på ungdomsmottagningar; det brukar dock inte vara några längre kontakter.
Vuxna som vänder sig till regionsfinansierad vård, betalar en patienavgift på 100-250 kr per samtal beroende på vilken region, som man är folkbokförd i. Samtalen blir sedan gratis när man har nått upp till högkostnadsskyddet och använder frikort. Detta gäller vårdcentraler, vuxenpsykiatri, samt de privata psykologer och psykoterapeuter som har avtal med regionen - se vilka det gäller på 1177. Här ingår även psykologer online på sidor som Mindler, Kry, Min psykolog m.fl.
Skolhälsovård erbjuder gratis samtal för barn hos vanligtvis skolkurator. Det brukar inte vara några några längre kontakter.
Familjerådgivning finns i alla kommuner. Ofta erbjuds man ett begränsat antal samtal. Priset varierar mellan kommunerna; alltifrån gratis till några hundra kronor per samtal.
Studenthälsan erbjuder gratis samtal till studenter. Oftast är det begränsade antal sessioner och fokus brukar vara problem som påverkar studierna.
Arbetsgivare har oftast avtal med företagshälsovård, dit man som anställd kan vända sig för att få gratis samtal. Det erbjuds vanligtvis ett begränsat antal sessioner och fokus brukar ligga på problem som är kopplade till arbetet.
Kristerapi med 10 psykologsamtal brukar ingå i t ex hemförsäkring, olycksfallsförsäkring och företagsförsäkring. Vanliga kriser som kan ersättas är: brand, rån, hot, svår sjukdom (t ex cancer), trafikolycka, sexuella övergrepp, misshandel, samt efter nära anhörigs död.
Samtalsstöd hos en präst eller diakon är gratis.
Familjerådgivning varierar i pris från gratis till några hundra kronor per samtal, beroende på var i landet ni bor.
Man behöver inte vara troende eller vara medlem i Svenska kyrkan för att få hjälp. Liknande hjälp brukar även andra religiösa samfund erbjuda.
Privat terapi kostar vanligtvis mellan 800 till 1500 kr per samtal för både barn och vuxna. För parterapi brukar samtalen kosta mer, eftersom samtalen oftast är längre. Frikort gäller inte när psykologen eller psykoterapeuten saknar regionavtal. Priset varierar beroende på var i landet man söker hjälp; det är ofta dyrare i storstäder, där lokalhyrorna är högre och efterfrågan på terapi är större.
Alltså någon som är van att behandla just det problem, som du söker hjälp för. På Psykologiguiden så hittar du privata legitimerade psykologer som är anslutna till Psykologförbundet. Där kan du sålla på yrkesområden, antal yrkesår, terapiinriktning, vidareutbildningar och vilka språk som psykologen talar. Teraply är en annan sida där du kan hitta både legitimerade psykologer och legitimerade psykoterapeuter.
Här finns inga genvägar, utan du behöver pröva att gå på ett eller ett par första samtal och lyssna till din magkänsla. En bra psykolog ska ge dig ett professionellt och empatiskt bemötande. Du ska känna dig lyssnad på och uppleva att psykologen verkligen vill förstå dina besvär. Psykologen bör vara öppen med vad denne tror att dina problem handlar om och förklara, så att du förstår, hur en behandling kan läggas upp.
Det kan handla om fel personkemi eller att just den psykologens psykoterapiinriktning inte passar dig och dina besvär.
KBT står för kognitiv beteendeterapi och är en form av psykoterapi, samtalsbehandling, som har bra stöd i forskning vid många olika besvär. Beteendeterapeutiska föreningen beskriver hur KBT går till vid olika problem.
Oavsett vad du söker för, så brukar KBT börja med att göra en analys över vilka beteenden och tankar, som gör att du mår dåligt. Under behandlingen, så kommer vi tillsammans överens om hemuppgifter som du får öva på mellan samtalstillfällena. Fokus ligger mest på här och nu. Målet är att du ska få verktyg att kunna klara dig på egen hand.
Hur många KBT-samtal som behövs beror på problemet, som du söker hjälp för. Det vanligaste är 5 till 20 sessioner. Hur ofta samtalen sker beror på hur dåligt du mår, men det vanliga är att börja med en gång i veckan eller var 14e dag. Sedan glesas samtalen ut så snart du mår bättre.
Många har svårt att skilja på psykolog, psykoterapeut, terapeut och psykiater. Här reder vi ut begreppen:
är skyddade yrkestitlar, som innebär att endast den som har legitimation från Socialstyrelsen får kalla sig det. Legitimationen betyder att behandlaren har gått en kvalificerad utbildning och har arbetat under ett visst antal år i yrket. Båda yrkesgrupperna lyder under tystnadsplikten och ska följa etiska riktlinjer. Psykologer och psykoterapeuter måste ha en patientförsäkring och om du anser dig felbehandlad, så har du rätt att anmäla det till patientnämnden och IVO; Institutionen för vård och omsorg.
får vem som helst kalla sig. Vissa kallar sig för KBT-terapeut, samtalsterapeut, rådgivare eller livscoach. Det finns inga krav på någon särskild utbildning eller erfarenhet. Terapeuter har inga krav på sig att ta ansvar för de råd, som de ger. Ibland är terapeuterna auktoriserade, ackrediterade, certifierade eller diplomerade, men det är inte samma sak som en legitimation. Du saknar därför patientskydd och kan inte anmäla om du blir felbehandlad.
Psykologer och psykiater har båda läst en längre universitetsutbildning och sedan gjort praktik under handledning innan de har fått sin legitimation. Psykologer är experter på psykologi, medan psykiater har medicinsk expertis.
Psykiater, även kallat psykiatriker, är läkare som har vidareutbildat sig till specialist i psykiatri, dvs. hjärnans funktion och sjukdomar. På motsvarande sätt kan psykologer vidareutbilda sig till specialistpsykolog inom t ex neuropsykologi, dvs. hur hjärnans funktioner samspelar med beteende.
Både psykologer och psykiater har rätt att självständigt ställa psykiatriska diagnoser. Psykiater är de enda som får skriva ut mediciner och sjukskriva, medan det bara är psykologer som får utföra psykologiska test, för att t ex utreda begåvningsnivå.
Psykologer och läkare är några av de professioner som kan vidareutbilda sig till psykoterapeut. Andra är t ex socionomer, sjuksköterskor och präster.
Psykologprogrammet motsvarar 5 års heltidsstudier på universitet. Under utbildningen ingår praktik samt klientarbete under handledning. Efter psykologexamen krävs 1 års praktisk tjänstgöring under handledning; så kallad PTP, innan ansökan om legitimation.
Psykoterapeutprogrammet är 3 år på halvtid på universitet eller hos vissa godkända privata utbildningsanordnare. För att bli antagen krävs en examen som t ex psykolog, läkare, socionom, sjuksköterska, präst, arbetsterapeut, sjukgymnast eller beteendevetare. Minst 3 års yrkeserfarenhet i grundyrket. Samt godkänd grundläggande psykoterapiutbildning, s k steg 1, som motsvarar 3-4 terminers deltidsstudier (ingår i psykologprogrammet). Under utbildningen krävs att en arbetar med psykologisk behandling. Handledning på klientarbete ingår. Efter examen görs ansökan om legitimation.
Psykologer kan arbeta med samma sak som psykoterapeuter, men långt ifrån alla gör det. Psykologprogrammet är en generalistutbildning, där man förutom att läsa klinisk psykologi (där steg 1 ingår), även lär sig om t ex organisationspsykologi, utvecklingspsykologi och neuropsykologi. Många psykologer arbetar med att utreda eller arbetar med organisationsfrågor.
Vad betyder det här för dig i psykoterapi? Jo, en psykolog har oftast djupare kunskap om diagnostik och andra parametrar som kan orsaka din problematik, än vad en psykoterapeut har. En bra psykolog kan därmed göra en mer avancerad analys av dina problem, så att du behandlas för rätt sak.
Här får du svar på vad handledning är och varför det kan vara bra att gå i handledning:
Handledning sker regelbundet; vanligen 1-2 gånger per månad, medan coachning och konsultation kan vara mer av punktinsatser. Handledningstid är normalt 1-3 timmar per tillfälle. Handledning kan ske i grupp eller individuellt. Gruppstorlek varierar från ca 4-5 deltagare i metodhandledning, upp till ett helt arbetslag i processhandledning.
I människovårdande yrken är arbetsuppgifterna viktiga och givande, men också många gånger krävande. Det finns en förhöjd risk för att personal blir utmattade eller byter bransch om de inte får rätt stöd i sin yrkesroll. En av handledningens viktigaste funktioner är just att hjälpa personal att även ta hand om sig själva, för att hålla långsiktigt i yrket. I det ingår att få möjlighet att reflektera över hur arbetet påverkar en. Grupphandledning har fördelen att en får dela sina upplevelser med kollegor och samtidigt stärka sammanhållningen i teamet.
Sekundärtrauma, även kallad indirekt traumatisering, är något som kan uppstå hos personal som ofta möter traumatiserade personer i sitt jobb. De drabbade får egna symtom som till viss del liknar dem som patienter med PTSD upplever; t ex kan man få en negativt färgad syn på omvärlden som en otrygg plats och att det inte går att lita på andra människor.
Under sin handledarutbildning skrev psykolog Andrea Sjöström ett självständigt arbete med titeln: Psykoterapihandledning som lindrar indirekt traumatisering hos handledda. Där beskrivs hur handledare kan förebygga och hantera fenomenet hos handledda.
Handledning med fokus på sekundärt trauma passar personal inom många verksamheter, som vuxenpsykiatri, socialtjänst, primärvård, rättsväsendet, kyrkan, flyktingmottagningar, HVB, SiS, LSS, habilitering, socialpsykiatri, missbruksvård, räddningstjänst, akutsjukvård, kvinnojourer, samt tolkförmedlingar.
Ett annat syfte med handledning är att hålla de handleddas yrkeskunskaper uppdaterade. Förutom att det är utvecklande för den enskilda medarbetaren, så innebär det även att kvalitetskrav uppfylls och patientsäkerhet säkerställs. En handledare ger råd, men dennes uppgift är också att få de handledda att reflektera själva och lära av varandra.