Parametra logotyp

Ätstörning

Vanliga frågor om ätstörningar

Här svarar psykolog och psykoterapeut Andrea Sjöström på vanliga frågor om hur man vet att man har en ätstörning, varför man får en ätstörning, hur man känner igen olika ätstörningar, samt hur KBT mot ätstörning går till. 

Hur vet man om man har en ätstörning?

Som namnet ätstörning antyder, så har alla med diagnosen någon form av problem kopplat till sitt ätande. Ofta har man en strävan efter att ändra sin kroppsform eller gå ner i vikt. Man kan fastna i strikta regler kring hur man ska äta och träna. Om det är konsistens och smaker som man har svårt för, men ingen önskan om att ändra sitt utseende, så kan man ha diagnosen ARFID.

Varför får man en ätstörning?

Stress- och sårbarhetsmodellen kan förklara varför du utvecklar en ätstörning. Du kan ha en sårbarhet för att kunna få en ätstörning, men stressorer i miljön avgör om/när en ätstörning bryter ut. 

Sårbarhetsfaktorer som höjer risken för ätstörning

Genetiska faktorer som ökar risken för att utveckla en ätstörning är att ha en släkting som har haft ätstörning, depression eller beroendeproblematik.

Personliga faktorer som att ha perfektionistiska drag och ett högt kontrollbehov hänger samman med risk för anorexi. Impulsiva drag är sammankopplade med bulimi och hetsätningsstörning. Låg självkänsla är en generell riskfaktor.

Familjefaktorer som att ha föräldrar som bantar, tränar överdrivet, talar negativt om sina kroppar, hanterar sina känslor med att äta. Att inte ha gemensamma måltider.

Kulturella faktorer som att växa upp i västvärlden med dess skeva kropps- och hälsoideal, som vi förväntas leva upp till. 

Stressfaktorer som kan få en ätstörning att bryta ut

kk

Hur man känner igen olika ätstörningar

Ätstörning ospecificerad

Missuppfattning att ätstörning alltid syns utanpå - Många tänker nog att det bara är unga väldigt magra tjejer som har ätstörning, men sanningen är att det kan drabba vem som helst och oftast inte syns på utsidan eftersom de flesta med ätstörning är normalviktiga eller överviktiga.

Anorexi och bulimi inte vanligast - Majoriteten av dem som har ett lidande kopplat till ätande och kroppsuppfattning uppfyller inte tillräckligt många kriterier för exempelvis anorexi eller bulimi. Diagnosen blir istället Ätstörning ospecificerad, även kallat UNS - utan närmare specifikation. 

Att inte märkas och nekas vård - Det är vanligt att gå oupptäckt. Om du söker vård, så är risken stor att du inte får hjälp pga. att vården måste prioritera dem med en hälsofarlig undervikt. 


Anorexi


ARFID

ARFID står för Avoidant Restrictive Food Intake Disorder. Även kallad undvikande restriktiv ätstörning eller selektiv ätstörning.

Bulimi 


Hetsätningsstörning


Ortorexi


Hur går KBT mot ätstörning till?

Hur ...